Vad hände sedan?

Mustascha

God jul från Mustascha (ja, förr hette jag Bertan, 3/4 norsk), men här döpte de mig efter morrhåren. Har det helt ok - minst 10 hektar licensfri småviltjakt som jag delar med grannen Zingo, en kastrerad lönnfet bonnkattant och Nisse, en svart liten tok i andra grannhuset. Jag tror Nizze lider av ADHD, han är allmänt spattig och ganska våldsbenägen. Har satt honom på plats många gånger men han mopsar ofta i alla fall. Men tji får han, min päls är för tjock!

Jag har lyckats lära upp dom som jag bor hos tämligen bra, t ex för att få blötmat till frukost. Enkelt - bara att tjata och prata, inte ge upp! Sommartid får jag fisk. Vete katten hur de gör, håller ut en pinne bara och plötsligt kommer de där mörtarna farandes upp.

Har ett rum där nere och ett litet krypin på bron om det är kyligt när de åker från huset. Lite trist nu med blötsnön men det går att fixa, se bilden. Katta-strofer på dumburken på ena sidan och lufttorkat underrede å andra sidan helt samtidigt.

Gott nytt år. Mjauu.

Musli

Musli, numera Harald (efter Harald hårfager) kom till våran familj hösten 2010. Harald är en livlig och pratsam kille som gärna tar för sig. De andra två katterna har så småningom börjat vänja sig vid Harald, men fortfarande blir det lite bråk emellanåt och då för det mesta mellan Harald och min äldsta katt Silvia. Annars har Harald anpassat sig utmärkt och sover nästan varje natt i fotändan av sängen, på morgonen när klockan ringer är Harald den första som är uppe och protesterar högljutt om matten fortsätter sova, emellanåt kommer Harald då och sätter klorna i läppen på matten tills hon fattar vinken och kliver upp :D

Med vänliga hälsningar: Matte Anu samt katterna Harald, Silvia och Lilli

Frida

Nya matte berättar

Hösten 2007 kontaktade jag Djurskyddet för att höra mig för om det fanns någon liten katt som ville komma och bo hos mig och min då 10-åriga honkatt. Ganska snart efter att jag mailat ringde Djurskyddet upp mig och berättade om en liten kattflicka som behövde få komma till ett hem med kattvana och utan barn. Hon lät perfekt och en tid bokades in för att hälsa på lilla Frida i hennes jourhem.

I oktober åkte jag så för att träffa henne. Hon var så otroligt liten att jag undrade om hon fortfarande var kattunge. Dock fick jag veta att hon var uppskattningsvis 1 år och redan hunnit ha en kull ungar. Jag frågade inte så mycket om vad som hänt henne innan hon kom till Djurskyddet men förstod av det som berättades att hon varit en s.k sommarkatt och hade fångats in i ett sommarstugeområde där hon på något vis lyckats hålla sig själv vid liv. När jag hälsade på henne var hon något avvaktande, man fick vara försiktig med händerna då hon inte riktigt hade koll på hur hårt hon bet, och man fick inte göra för hastiga rörelser när man skulle klappa henne. Det gjorde inte mig något - jag blev förälskad så fort jag såg henne.

Den 18 oktober 2007 flyttade så denna lilla tös in hos mig. Jag hade väntat mig att hon skulle vara skygg de första dagarna men Frida satte tonen i samma stund buren öppnades. Ut sprang hon och gick raka vägen till klätterträdet i lägenheten. Det har sedan blivit hennes borg och man får helt enkelt vara försiktig att klappa henne där då klapp i trädet betyder lek. I övrigt är hon en otroligt kelig katt som nog helst skulle vilja sitta fastvuxen i mig. Bitandet och skyggheten ser man inte längre ett spår av. Den största risken nu är att bli kvävd av kattkramar och kärlek då hon helst spenderar sina dagar över min axel och nätterna hopkurad i mitt armveck med huvudet på min arm.

Ibland undrar jag vad hon fått gå igenom innan hon kom till Djurskyddet. Men oftast är jag glad att jag inte vet allt eftersom jag mest troligt skulle börja gråta. Oavsett vilket så är jag otroligt tacksam för att Djurskyddet tog hand om den lilla katt och att hon sedan fick komma till mig. Hon är idag fem år men är lika liten som när jag fick henne (hon har dock fyllt ut sig en aning på bredden dock). De flesta som träffar henne tror fortfarande att hon är en kattunge och med sin keliga och underbara personlighet charmar hon alla som kliver över tröskeln. Tyvärr upptäckte vi för ca två år sedan att hon har kronisk njursvikt och hon får därför inte äta något annat än specialfoder resten av sitt liv… vilket inte alltid är populärt då hon fullkomligt avgudar tonfisk! En liten tröst är dock att hennes kattvän, 14-åriga Vinnie, också får nöja sig med specialfodret.

Alfons

En bild säger mer än tusen ord...

Kram från Alfons, Sigge och Carro

Rasmus och Svante

Nya matte berättar

Svante och Rasmus stortrivs i sitt nya hem på landet. Där brukar dom fånga flera möss per dag och klättrar högt i träden, ibland ända upp i toppen, och är utomhus från morgon till kväll. Det är roligt att se när dom springer som tokar över hela gårdsplanen. Dom följer nästan alltid med på skogspromenader. När dom kommer in vid niotiden vill dom gosa, sen sover dom som stockar.

Ibland är dom på semester i lägenheten i Umeå. Där blir dom bortskämda och får spana på akvariefiskar.

Katterna har dessutom blivit bästisar med stora hunden Buster som dom gärna stångar och stryker sig mot. I somras fyllde dom ett år.

Totte

Nya familjen berättar:

"Vi insåg just att vi bara haft Totte i 2 veckor men det känns som flera år, han är helt klart vår drömkisse!

Bilresan hem som tog lite mer än en timme låg han lugnt och stilla och sov i sin bur hela vägen och när vi kom hem visade vi honom lådan, sedan tog han ett varv runt i huset innan han la sig i position 'klia mig på magen'.

På kvällarna ska det busas en stund innan sängdags och nätterna tillbringas i vår säng. På morgonen kommer han sen och väcker oss genom att pussas, mjukas och prata men det var vi van vid redan innan då vår hund är likadan.

Han och jycken fungerar jättebra ihop, ligger vovven Tippen på golvet går Totte dit och gosas.

Totte har även provat på att gå ut lite, hittills har han varit ut på altanen samt en bit ut på gårdsplanen men håller sig alltid runt oss familjemedlemmar.

Vi är jätteglada att vi fick möjligheten att få adoptera Totte och rekommendrar det starkt till våra vänner. På bilden ligger Totte i hans favoritfönster med utsikt över maten, köket och gården ute.

M V H Annika, Håkan, Totte och barnen"

Elly

Nya matte och husse berättar efter ett år:

Jag hoppas och tror att hon har det bra! Elly är en jättefin katt, en bestämd liten dam som ingen sätter sig på. Tänker då i första hand på de stora katterna som visar henne respekt och alltid låter henne bestämma vid matskålarna.

Hon har varit frisk och kry, jagat omkring i huset så det bara rasslar om tassana på trägolvet. Allt ska gå undan i en väldig fart. Just nu sover hon middag efter att ha fått grillad kyckling och tonfisk, som hör till hennes favoriträtter.

Hon är en härlig katt som vi båda är mycket tacksamma att få vara tillsammans med. Elly är en jättefin flicka som matte personligen är väldigt fast vid. Det blir många kramar och pussar!!!

Tina

Nya matte och husse berättar:

Nu har Tina bott hos oss i några månader och allt har verkligen gått fantastiskt bra! Hon är en helt underbar liten filur med ett hjärta av guld.

Tina och Morris fann varandra nästan direkt. Första två dagarna låg dom en bit ifrån varandra och tittade, men inget bråk och ingen nosning på varandra. Men efter de två dagarna började dom nosa på varann och har sen dess varit bästa vänner. Jag som hade varit orolig över kattfight och allt möjligt innan dom gjort upp rangordningen, men ingenting sådant till min stora glädje. Och nu är dom oskiljaktiga, dom gör allt tillsammans. Det kan dock bli lite trångt ibland när dom försöker gå på lådan samtidigt, men dom har numera ett kösystem så den ena sitter snällt på sidan och väntar medan den andra gör sina behov och sen byter dom.

Morris har lärt Tina allt han kan om vatten. Det är det bästa han vet och nu även det bästa Tina vet. Dom gånger dom inte får vara med inne på toaletten när man duschar så sitter dom utanför och jamar och krafsar och vill in.

Tina är en riktigt go och underbar tjej som trivs fantastiskt bra här och som vi trivs fantastiskt bra med. Hon älskar att kurra, högt och mycket! Hon kryper gärna ner under täcket en stund på natten, och på morgonen när man stiger upp är hon den första att säga God morgon med ett jättemjau och massa gos och stryk runt benen. Hon är lite rädd när det kommer främmande men efter en stund så vågar hon sig fram till dom med.

Hon är den bästa vän jag kunde tänka mig och jag ser fram emot många år och stunder av skratt och glädje med lilla Tina!

Alfred

Nya matte och husse berättar efter 1½ år:

När Alfred kom till oss var han väldigt skygg och ville vara för sig själv för det mesta och ville inte mysa eller liknande. Det pågick i nästan 5 månader, tills vi flyttade från Sävar till en lägenhet i centrala stan. Vi var oroliga för Alfred, som han heter nu i våran familj, att han inte skulle trivas eftersom han i Sävar hade tillgång till utevistelse. Men snacka om att vi är förvånade. Han är som en annan katt, har accepterat till fullo att han inte kan gå ut och blivit otroligt social, busig, mysig och snackar som aldrig förr.

Han har två syskon också, vid namn Doris och Håkan, som var lite tveksamma mot Alfred från början men nu går det nästan inte att separera Alfred och Doris. Alfred har just fyllt 12 år men är lika pigg som sina syskon och det är så otroligt roligt att se. Och han är ingen liten kille heller. Han har väldigt stor integritet och vill inte lägga sig i knät men han kan ligga bredvid en i soffan och lägga en tass på ens ben. Han är även en mycket klok man och när man säger något till honom kan han blinka med ena ögat precis som att "jag förstår precis vad du menar husse".

Vi älskar honom otroligt mycket och hoppas att vi får ha med honom i våra liv långt framöver!

PS. Hans favoritplats är i lådan som han ligger i på en av bilderna!

 

Jag kan i alla fall säga från min sida att ta en katt från Djurskyddet är bland det bästa jag har gjort och man får en sån varm känsla i magen. Alfred är nog den katt jag mest fastnat för i mitt liv och då har jag haft katt sedan jag föddes. Vi skulle gärna kunna ta fler katter men på grund av för lite utrymme så får det räcka med de tre charmmonstren vi har idag.

Oskar och Gandalf

Oskar kom till oss som hittekatt, och hamnade hos en fodervärd tillsammans med Gandalf som vi räddat från avlivning. Killarna klickade direkt och körde slut på stackars fodervärden med sin enorma aktivitet och energi! De har nyligen fått ett permanent hem som stallkatter, ett aktivt och stimulerande liv som passar killarna perfekt..

"Här kommer några bilder på Oskar & Gandalf som idag, efter två veckor i stallet, har fått börja vara utomhus. Allt går bra, de verkar trivas, inga problem med barnen (barnen mutar dem med godis, vilket uppskattas av bådekatter och barn!), endast hunden är lite skeptisk än så länge… Killarna är jättemysiga och vi hoppas det ska gå bra även framöver! Hälsningar Marie med familj"

Bagheera

Bagheera och hans bror Sherikan hittades inne på ett lager när de var ca 2 veckor gamla. De låg i en låda där deras förvildade mamma fött dem. De plockades in och levde i fosterhem tills de fick flytta till sina nya permanenta hem.

"HEJ PÅ ER! Jag heter Petter, fd. Bagheera. I dag är det 1 år sedan jag flyttade till Agnäs. Var en kattunge på ca 16 veckor då jag kom hit. Matte och husse tycker jag är en helmysig kille och så har jag min "storebror" Kotte. Han har varit som en bror för mig sedan jag kom hit, och är min allra bästa kompis. Jag har snuttat på honom då jag skall sova. Har slutat med det nu, för jag är stor... Men jag vill gärna mysa med honom en stund innan jag somnar på natten. Då brukar jag borra in min nos i hans päls och så mjölktrampar jag. Ibland gillar han det inte, men för det mesta så får jag göra så. Han är så snäll med mig. Matte och Husse Annette och Kjell hälsar att de är så glada att de fick ta hand om mig! En stor kram till min reservmatte i Umeå, som jag bodde hos tills jag flyttade."

Sammy

"Jag och min sambo fick kattpojken Sammy julen -08 när han var runt 1 år, och vi skulle vara fodervärdar åt honom i 2 veckor över julen då familjen han bodde hos på prov skulle vara bortresta. Efter två veckor fick vi veta att familjen han bodde hos hade bestämt sig för att inte behålla honom, så vi fick förfrågan om att ha kvar Sammy tills att han fick ett permanent hem. Sedan dess har han bit för bit blivit en del av familjen! Vi hade en birmaflicka sedan innan, och hon har alltid varit "min" katt. Sammy har blivit min pojkväns katt, vilket lett till att vi nu har ett "tjejgäng" och ett "killgäng" i familjen, om man säger så! Birmaflickan och Sammy kommer jättebra överens och leker med varandra, tvättar varandra och bråkar aldrig! Sammy har anpassat sig jättefint och trivs verkligen med en lekkamrat, då han innan var utekatt, men nu bor i lägenhet, och inte en enda gång har stått vid fönstret och jamat! Sammy ären lycklig kisse nu, och har fått en liten familj och en bästis på köpet! /Hälsningar Karin"

Tiger

"Tjenare! Tiger här. Vill bara lämna en lägesrapport över min nya livssituation. Jag flyttade med min nya matte o husse till Örnsköldsvik i september 2008. I mitt nya hem fanns redan Effie (Bernersennen tik) samt Mister (Mainecoon hane) och jag klev in i mitt nya hem med mottot: älska mig nu eller sedan - för älska mig det kommer ni göra oavsett vilket! Och visst föll de, som käglor, för min charm. Min livsfilosofi är ju, som jag haft sedan barnsben, att mys och närhet är de viktiga essenserna i livet. Toppa det med god mat, en schysst matte och husse samt bra kompisar så kan man inte få det bättre. Over and out! /Tiger"

Lille Skutt

En ung, mager, svartvit hankatt omhändertogs i Skellefteå efter att ha vistats utomhus ett par månader. Efter att ha varit hos Djurskyddet en period fick han ett eget hem på landet med två nya kattkompisar. Matte Helena berättar:

"Här kommer en liten hälsning från Lille Skutt (fd Petter) som trivs alldeles utmärkt här på landet med att klättra i träd, jaga insekter och busa/gosa med sin "lillebror" Gullefjun. Han tycker det är roligast när matte eller husse också är ute med honom och kommer som ett skott när man ropar. Han har också blivit mer gossig och sover helst i sängen med matte. Är lite rundare numera då matlusten är riktigt god. Varma hälsningar från Lille Skutt med familj!"

Alf

Alf är bror till Mira nedan och föddes alltså i källaren i ett hus där ägarna lämnat dem. Alla kattungarna fick så snart de var stora nog egna hem och är idag 10 månader gamla, samtliga kastrerade.

Alf skickar en hälsning från ett av sina favoritställen i husses lägenhet. Han trivs jättebra och hans kattvän Jolie är som en mamma till honom. Katterna varvar bus med att sova tillsammans och mysa med husse.

Mira

Mira och hennes syskon kom in till oss efter att kattmamman lämnats kvar efter förra ägarna. Miras nya ägare Lisa berättar:

"Mira är nu ca 10 månader gammal och det största busfröet jag någonsin sett. Hon är också en väldigt tuff liten tjej som inte har några problem att brotta ner sin kompis som är några storlekar större. Hennes favoritleksak är den röda laserpricken och hon är väldigt duktig på att säga till när hon vill leka med den, och så fort hon hör det rasslande ljudet från den kommer hon rusande. Som de flesta katter älskar hon höjder, vilket kan resultera i att man när man minst anar det helt plötsligt har en katt sittandes på axeln. Orädd är helt klart hennes andra namn!"

Miranda och Molly

Molly fångades in utanför Tavelsjö tillsammans med sin vildfödda kull, där de bosatt sig i en ladugård. Molly var inte särskilt handtam och mobbade gärna andra katter som hon fick träffa. Så kom Miranda, som fångades in utanför Sävar där hon setts till ett bra tag. En mycket rädd och försiktig tjej, inte alls aggressiv men mycket tillbakadragen. Miranda hade uppenbarligen haft ett hem en gång i tiden då hon redan var steriliserad. Tjejerna möttes och det sa klick, så hade de båda funnit en bästa vän. De omplacerades som stallkatter då de inte trivdes med livet inomhus med människor. Nya ägaren Nina i Norum berättar:

"Jag ville bara uppdatera er om Molly och Miranda som flyttade in hos oss i stallet i december. För ett par veckor sedan fick de börja röra sig fritt utomhus och det har fungerat utmärkt, inga rymningar än så länge. Molly är numera världens gosigaste kisse som kurrar och spinner och ÄLSKAR att bli gosad med. Miranda är blygare, men är inte alls lika rädd längre och man får klappa henne om man bara ger henne lite tid."